ojoj, blev 30 min core också.

säg vilken del av mig som inte skakar. :P

spinningen var nog ett kollektivt självmord, shit alltså. glad att det bara var 30 min, annars hade jag vart en våt fläck på golvet :P

men, det är en skön känsla.

känslan när man känner att man är trött i musklerna och skakar lite.

i love it!

nej, nu ska jag hoppa in i duschen och sen blir det lite matlagning och filmmys med L :)

so long!

och nej, fortfarande inget mail. :/

ja, idag ska sats ta min oskuld.

ska iväg och spinna med Å.

blir asbra.

kort ska inhandlas och nu vore det väl självaste fan om jag inte kom igång :)

fortfarande inget mail från ML. i want it now!

ja, fick ett mail från en, ja, vad ska vi kalla henne?

syster kallar vi henne, ja. en syster.

ett mail som värmde i mitt hjärta, uppmuntrande och peppande ord.

Ett mail som jag uppskattade att läsa, ett mail jag blev glad av att läsa.

Hon berättade att vi varit med om samma sak, och att jag kanske läst det i hennes blogg.

Ja, det har jag. Det känns så skönt att veta att man inte är ensam ibland, det finns fler som har gått igenom samma helvete, samma orättvisa, samma förtvivlan.

Som hon skrev har vi en samhörighet, vi har båda förlorat en viktig kärna i våra liv, en mamma.

jag skulle vilja svara på mailet men vet inte riktigt vad jag ska skriva så jag skriver här.

Jag hoppas att du läser här, för ett svar till dig ska jag komma på, men det ska inte vara ett dåligt svar.

För nu kommer jag inte på något annat än att säga tack, och det känns lite torftigt, ett fjuttigt litet tack liksom. några meningar till borde jag allt kunna klämma ur mig..

Det hon avslutade mailet med var det som värmde mest, det finns hopp.

jag mår bättre nu, det ska jag inte säga nåt om. jag mår faktiskt mycket bättre.

men det finns fortfarande dagar där man känner att allt är skit, att mamma kanske inte är död, sen kommer man på att hon ju faktiskt är det. minnesbilder från sista natten hos henne på sjukhuset, bilder från när vi var och sa hejdå kommer upp på näthinnan. det är dem som dyker upp, bilder som just nu är ett slag i magen och en knuff tillbaka till verkligheten.

Men... vi kommer, jag gör det nu, ha med oss en "erfarenhet", en lärdom om att livet går vidare...
samt vara starkare än många andra.

så avslutade hon mailet, ord som får en att tänka till, att se det ljusa.

Det är ord jag ska läsa varje gång jag känner att det är meningslöst, då ska jag tänka på hennes mail och att hon har klarat 10 svåra år utan sin mamma, och kommer klara många fler, för jag vet det. hon är stark.

jag ska följa hennes spår och också klara mig, klara mig många år, bli stark, inse att livet går vidare.

/E

idag blir det frukost framför tv:n. I like. :) lyxar med en tekaka också. Bäst. :) hoppas på mail snart också, i want to know. :)

ingen värmedyna här inte. Hittade bara en duntoffel, undra vart den andra är? Satsar på två par strumpor ist, kanske går lika bra. :p night!

min värmedyna nu Nu NU!

jag fryser ju om tårna liksom.

ska skynda mig till sängen och se om den på något magiskt sätt har tagit sig dit.

annars blire duntofflorna!

natti!